Lena är ätstörd, tidvis deprimerad och bor tillsammans med Roland och dottern Emma strax utanför mentalsjukhuset Beckomberga. Som ung var hon smal, åtrådd av många, med ett smittande skratt och flygande drömmar. Nu är det 1980-tal och Lena känner sig misslyckad, tjock och oattraktiv. Hon går på den ena dieten efter den andra, och däremellan tröstar hon sig med choklad. Minnen från barndomen sköljer över henne om nätterna. Mamman, den spröda Ester, full av hemligheter, och fadern Karl som är vänlig och hjälpsam men aldrig vill prata om det som är svårt. Utanför det gula huset finns patienterna: Mannen med hatten, Den sorgsna kvinnan och de andra. Där finns den gåtfulla grannen, Eva Nowak och hennes dotter, Emmas vän. Hur blir man normal? Lenas högsta önskan är att vara som alla andra men samtidigt kan hon känna igen sig i det mörka som finns inne på Beckomberga.